Norges djurliv

Under vintertid kan man på den norska kusten se knölvalar och späckhuggare i vattnen norr om Tromsö. Från slutet av maj till mitten av september lockar Norges sommarvatten till sig andra valarter som kaskelot och vikval.

Kaskeloter är kända för sitt stora huvud och sin framträdande kupolformade panna. Denna egenskap kommer väl till pass när man har den största hjärnan av alla varelser som har levt på jorden. Men är det allt som kaskelottens huvud omsluter? Forskare har upptäckt att deras huvuden också innehåller betydande mängder av ett oljigt ämne som kallas spermaceti. Vad är dess syfte? Det vet ingen säkert, men en teori är att den bidrar till djurets flytkraft.

Kaskeloten är den största av tandvalarna, ofta längre än en genomsnittlig buss och väger upp till 45 ton. Den främre tredjedelen av kroppen utgörs av det kupolformade huvudet som inrymmer djurrikets största hjärna. För att bibehålla sin storlek och kanske också för att ge bränsle åt sin enorma hjärna äter de ungefär ett ton fisk och bläckfisk per dag.

Den nomadiska renen lever i stora hjordar och förflyttar sig långa sträckor mellan sina sommar- och vinterbetesområden. Idag är renskötsel i Norge ett exklusivt privilegium för den inhemska samiska befolkningen.

Med våra all-inclusive-expeditioner tillbringar du tid med samerna och får en djupare förståelse för deras gamla renskötartraditioner.

Nordnorge har Europas största bestånd av havsörnar, som är kontinentens största rovfågel. Den kan ha ett vingspann på upp till 2,5 meter. En valfri havsörnsafari under din expeditionskryssning kan ge dig möjlighet att se hur stor denna fågel är på nära håll. Under hela din resa kommer vårt expeditionsteam att dela med sig av insikter om fågellivet i Norge och hjälpa dig att upptäcka och förstå dessa majestätiska rovfåglar och de ekosystem de kallar sitt hem.

Kungskrabban är faktiskt en sen ankomst till Norges vatten. Ursprungligen hörde den hemma i norra Stillahavsområdet och introducerades i Murmanskfjorden nära den norsk-ryska gränsen på 1960-talet.

Den är ett av de största och mest eftertraktade kräftdjuren i världen och kan väga upp till 10 kg. Sköldlängden kan vara upp till 25 cm, och med utdragna klor kan de mäta nästan två meter i diameter. Kungskrabbans kött anses vara en delikatess, vilket gör den till en viktig del av den lokala fiskekulturen.

Kungskrabbans skal består huvudsakligen av kalcium och är i själva verket dess skelett. Under sin 20 till 30-åriga livscykel ömsar den till och med skelettet och får ett nytt några gånger. Det hårda skalet fungerar som en naturlig sköld mot rovdjur som torsk, hälleflundra och bläckfiskar. Skelettets vikt, så mycket som 24 kilo, innebär dock att kungskrabbor inte kan simma och istället är begränsade till att långsamt klättra längs havsbotten med sina långa lemmar.

I mer än tusen år producerade och åt vikingarna torkad torsk och använde den till och med i handeln. Det gör den till Norges äldsta exportvara. Ordet skrei kommer från det norska ordet skreið som betyder ”fisk som vandrar”. Och vandrar gör den. Varje vinter och vår vandrar torsken i stora mängder till den norska kusten, vilket är en viktig del av lokalbefolkningens försörjning. Produktion av och handel med torrfisk förekommer än i dag i Norge, till exempel på Lofoten.

Segla in i polcirkeln under norrskenets högsäsong och upplev en värld där naturen skriver reglerna. Det finns ingen fast resplan med vår allomfattande Upplev Norge - bara rent äventyr, styrt av djurliv, väder och norrsken.